Ulrika Fredrika Pasch, född 10 juli 1735 i Stockholm, död 2 april 1796, var en svensk konstnär. Hon var dotter till konstnären Lorens Pasch d.ä. och Anna Helena Beckamn, syster till konstnären Lorens Pasch d.y. och brorsdotter till konstnären Johan Pasch. Ulrika Pasch började måla 1756 men hade tidigt tillsammans med sin bror fått undervisning av fadern. Hon blev hushållerska åt en släkting, men målade på fritiden. Under en tioårsperiod försörjde hon sin pappa och syster som professionell porträttmålare i Stockholm innan hennes bror återvände från sina studier utomlands 1766, då de började arbeta tillsammans. Deras samarbete beskrivs som harmoniskt och de valdes båda in i konstakademien 1773. Hon var inte den första kvinnan som valdes in i akademin, men hon var den första kvinnliga yrkeskonstnären som blev vald. Hon ska ha målat detaljerna på broderns tavlor, som klädesdetaljer och liknande. Ulrika hade en framgångsrik karriär och målade ofta porträtt av kungafamiljen och hovet. Hon ansökte dock upprepade gånger förgäves för en pension. Systern Helena Lovisa (1744-96) hushållade åt sina syskon. Trots att det sägs att hon själv var en ödmjuk person som aldrig framhävde sitt arbete, så är hon en av få kända självförsörjande kvinnliga yrkeskonstnärer i Skandinavien före artonhundratalet.  Related Paintings of ulrica fredrica pasch :. | anna maria gahn | elisabetbgyllemborg | sjalvportratt | johan mikael fant | conrad theodorvvon schulzenheim |
Related Artists:
Englebert Fisen
(1655 -1733 ) - Painter
Meindert Hobbema
1638-1709 Dutch Meindert Hobbema Galleries In the exercise of his craft Hobbema was patient beyond all conception. It is doubtful whether any one ever so completely mastered as he did the still life of woods and hedges, or mills and pools. Nor can we believe that he obtained this mastery otherwise than by constantly dwelling in the same neighbourhood, say in Guelders or on the Dutch Westphalian border, where day after day he might study the branching and foliage of trees and underwood embowering cottages and mills, under every variety of light, in every shade of transparency, in all changes produced by the seasons. Though his landscapes are severely and moderately toned, generally in an olive key, and often attuned to a puritanical grey or russet, they surprise us, not only by the variety of their leafage, but by the finish of their detail as well as the boldness of their touch. With astonishing subtlety light is shown penetrating cloud, and illuminating, sometimes transiently, sometimes steadily, different portions of the ground, shining through leaves upon other leaves, and multiplying in an endless way the transparency of the picture. If the chance be given him he mirrors all these things in the still pool near a cottage, the reaches of a sluggish river, or the swirl of the stream that feeds a busy mill. The same spot will furnish him with several pictures. One mill gives him repeated opportunities of charming our eye; and this wonderful artist, who is only second to Ruisdael because he had not Ruisdael's versatility and did not extend his study equally to downs and rocky eminences, or torrents and estuaries - this is the man who lived penuriously, died poor, and left no trace in the artistic annals of his country. It has been said that Hobbema did not paint his own figures, but transferred that duty to Adriaen van de Velde, Lingelbach, Barendt Gael, and Abraham Storck. As to this much is conjecture.
Charles M.Relyea
American, 1863-1932